Skulpturerna flyttar ut

Leka med lera :-)

Jag har igen varit på keramikkurs! Denna gång var det trädgårdsskulpturer som stod på schemat. Fast jag annars gillar stort och synligt så blir jag litet liten i mina "skapelser" när det handlar om lera. Mycket smågråter, men till sist blev det också en hare.

Här kommer några bilder av det jag gjorde medan de ännu var i keramiksalen. När jag kom hem kunde jag inte låta bli att genast fixa till grejerna och föra ut dem, men de bilderna dyker upp först i nästa inlägg.

Vilken färg är du?

Det hela började med en ganska oskyldig fråga: Vilken färg är du? Inte vilken färg tycker du om? utan Vilken färg är du? Den frågan dök upp på syjuntan en kväll och efter en stunds diskuterande konstaterade någon att det skulle bli ganska intressanta sockor av våra färger. Tuumasta toimeen!

En oskyldig fråga ledde till att 21 kvinnor köpte varsitt nystan av sin färg och under en kväll mätte och klippte vi upp varje nystan i 21 små härvor. Var och en av de 21 kvinnorna fick 21 härvor var och uppmaningen att sticka sockor av garnet. Stil och mönster fritt, om man ville fick man komplettera med någon av färgerna som fanns med. Här är mina syjuntesockor, kompletterade med turkost garn.

Klipp klipp klipp

Snart har jag fyllt en hel plastpåse med de här "maskarna". Kanske du känner igen någon av dem? Jag har länge planerat att göra något av gamla me&i-kläder som har använts så mycket att de inte duger ens som hemmakläder mera. Mitt lager har hunnit växa en del under tiden och nu har jag börjat preparera genom att klippa bort alla sömmar etc. Det lutar mot att jag gör ett större lapptäcke, men vi får se vad det blir...

Vårens tygloppis

För fem år sedan råkade jag höra fel, man hör väl vad man vill höra ibland... Det jag trodde mej höra var ordet "kangaskirppis" och ordet började gro i mitt huvud. Det måste ju finnas flera än jag som tycker om gamla tyger, och det måste finnas ännu fler som vill bli av med en del av sina tyggömmor. Planen blev klar snabbt och jag bad Vasa miljöförening att backa upp projektet. De var med på noterna men hade inte människokraft att avvara och ännu i det här skedet trodde jag på allvar att projektet är så litet att en kvinna lätt fixar det själv.

När jag funderade på plats hade jag ånga grundtankar, det skulle vara en plats som man gärna kan locka en litet annorlunda publik till än stället vanligen har och att stället inte kräver en enorm hyra. Mitt förstahandsval, Ritz, var lyckligtvis med på noterna.

Efter en puff i Vasabladet och stor medial uppmärksamhet fattade jag att jag var på rätt spår men att jag underskattat folk totalt, antalet anmälda åkte över 60 stycken under några timmar. Tillsammans med två frivilliga lyckades vi ändå ro iland tygloppiset. Hela Ritz var fullt av tyger, massor människor kom och handlade och köerna var långa. Efter det första tygloppiset blev det tre till på Ritz.

I år var det ett rutinerat gäng som fixade ihop tygloppiset. Alla valde en uppgift som passar dem och sällan har planeringen gått så här smärtfritt. Eftersom vi som ordnar tygloppiset alla går på Arbis syjunta så kollade vi upp om vi kan pröva på att ordna tygloppiset i Arbis lokaler. Det fick vi och platsen funkade perfekt!

Tack alla som jobbade på tygloppiset, som sålde tyger, köpte tyger och som kom och tittade! Tygloppiset har en sida på facebook. Välkommen med!

Ryggradslös vekling

Det var meningen att jag skulle göra klart alla oklara handarbetsprojekt. Hur kommer det sig då att det landar nya vantstickningar i min soffa? De orange vantarna visste jag inte riktigt om jag vågar visa. Det där oformliga svarta är en upp och nervänd igelkott (spikey)... Runda former är inte det enklaste att sticka på frihand och speciellt inte med tjockt garn, men jag fick bortstickat litet restgarn. Novitas Mambo, har jag för mej att det är.

Det brokiga garnet köpte jag förra hösten på hantverksmässan i Tammerfors utan att ha en klar plan för. Brokigheten gör att det absolut måste vara slätstickat och en väldigt enkel mössa kändes inte särskilt frestande så nu fick det bli vantar av det också. Åt mej själv! Mönstret på vantarna är egentligen konstruerat till Fingerwolle. Ett alldeles underbart garn om man gillar tjockt, otvinnat garn.

På begäran - köksbilder

Jag tog en del bilder av köket, men insåg att jag helt glömde bort ena väggen :-). Blomtapeten är alltså loppisfyndad och där det syns en vit tapet så är det en papperstapet som heter Mariehamn. Den var så gott som exakt samma nyans som blommorna på den andra tapeten. Skåpen är målade med något som närmast kunde kallas listvitt. Ännu saknas några av handtagen till dörrar och lådor, men tänk att det gick att få tag på flera. Vi köpte av dem nångång efter att vi flyttat in och någon av de tidigare invånarna hade också köpt likadana för det fanns en del från förut.

Tygblöjor och förspilld kvinnokraft

För att fira tygblöjsveckan (Kestovaippayhdistys firar tygblöjan den här veckan) har jag strukit  vikblöjor och sorterat och fotograferat tygblöjor. Hela dagen! Jag började tycka att de tar för mycket plats och nu ska de bort. Jag lägger ut länk sedan när jag lägger dem till försäljning om någon är intresserad.

Under sju år och sex dagar har ett eller flera av våra barn använt tygblöjor från och till. Mer som nyfödda och mindre från att de börjat gå. Jag skulle mer än gärna skriva under att barn blir snabbare torra med tygblöjor, men så är det nog inte med våra barn. Dels beror det väl på att de inte bara har använt tygblöjor och dels på mognad. Det tycker jag att jag märker speciellt bra med den yngsta. Han har varit helt ointresserad av pottan och först när han vågade använda wc-stolen så vågade han ens pröva. Han är inte ännu blöjfri så vi fortsätter ett tag till, men tygblöjornas tid är nog slut nu för oss.

Varför valde vi tygblöjor?

Taken på ett enormt sopberg lockade inte särskilt mycket, det var väl den grundläggande tanken. är jag fick barn hade jag aldrig bytt blöja på ett barn så diskussionen om att vilket som är lättare var inte särskilt viktig. Skillnaden är inte direkt stor. Den stora skillnaden ligger i att när man har bytt en pappersblöja så kastar man den i soppåse och glömmer bort att den någonsin fanns medan en tygblöja först ska förvaras inför tvätten (och i många fall också sköljas innan det), tvättas, hängas upp på tork, tas ned och föras till skötbordet, ja, man hör ju snabbt att mängden arbete är betydligt större. Men ändå, man får rutin på det, som med allt annat, och den där ena maskinen extra i veckan märks inte ens. Speciellt inte när familjen och tvättmängden utökas.

Mina tygblöjstips:

- Börja med att skaffa några olika tygblöjor så att ni får prova vilken typ av blöja som passar bäst. Skaffa dem gärna begagnade så slipper du ointvättade blöjor som inte har tillräcklig sugförmåga. Det behövs 10-20 tvättar för en ny blöja att bli riktigt bra.
- Välj blöjor i färger som är roliga att se på det. Hur ytligt det än må vara så är det sant, det är roligare att klä på, tvätta, vika sådant som tilltalar ögat.
- När du fyller maskinen så kan du börja med en sköljning för att få bort kisset, många tvättmedel börjar löddra okontrollerat annars.
- Flytande tvättmedel eller tvättnötter är skonsammare än pulver.
- Använd ättika eller flytande citronsyra om du vill ha sköljmedel.

Kom ihåg att varje gång du använder en tygböja är det en pappersblöja mindre!

Den förspillda kvinnokraften då, den gick till strykningen! Så det sista tipset får vara; strunta i att stryka vikblöjor :-).

Regn på rutan

Utanför fönstret regnar det. Ganska skönt egentligen så kanske det kommer mera trattisar till mitt gömställe. Det bästa med regnet på fönstret är att jag faktiskt kan se det genom rutan. När vi flyttade hit för elva år sedan tyckte jag att det var märkligt med det extraglas som var fastsatt på det inre fönstret. Ganska snabbt insåg jag också att hur mycket man än tvättade fönstret så blev det aldrig riktigt rent. Ibland blev det också riktigt immigt. Nu fick jag min man att bända loss det.

Nog hade jag ju tyckt att glaset betedde sig konstigt, men jag hade absolut inte räknat med att det skulle vara PLAST! Hur resonerar man när man lägger in plastfönster i ett 100 år gammalt hus? Nu är det i alla fall borta och jag kan se ut genom det vackra gamla fönsterglaset.

Vi gör ett kök

De söta små barnen är så pass ivriga av vårt renoverande att de ibland hjälper till helt frivilligt. Resultatet kanske inte är perfekt och de orkar sällan särskilt länge, men det lilla de gör är guld värt både för dem och för oss.

Tapeterna är nu på väggarna och skåpdörrarna har fått första lagret färg. Jag förstår ju nog varför folk väljer att bo annanstans medan de renoverar, men egentligen är det nog mest matlagningen som vållar problemlem. Kanske mängden arbete uppväger matens kvalitet :-).

Under Construction...

Vi låss renovera köket. För vår del betyder det att vi bar ut en köksbänk från 40- eller 50-talet och så bar vi in en som inte var så många år yngre. Igår hade vi en elektriker här som flyttade vår spis till andra sidan rummet och idag har jag förberett för målning av alla köksskåpsluckor och dragit ner osluktande tapeter. Maken fick två jobb; det ena var att rengöra spisfläkten och borra ett nytt hål för den där den ska sitta nu och det andra var att ÄNTLIGEN ta loss de fönsterglas som nångång satts fast som extra glas på köksfönstren. Det var en hel del jobb med glasen, eller plastskivorna, som det visade sej vara. Hur tänker man när man sätter fast plastskivor på hundra år gamla fönster?

Den blommiga tapeten är ett loppisfynd och det är en på riktigt gammal tapet. Den sitter sedan en tid tillbaka på två av köksväggarna. De två resterande ska få tapeter i samma färg som blomman, dvs en gulbeigevit färg. Skåpen blir listvita. Först hade jag tänkt att panelen också ska bli vit, men jag tror nog att den också i fortsättningen ska få vara grön. Som bekant gillar vi färger hos oss.

Samlar inspiration

Jag har låtit min blogg vara för jag vet inte riktigt vad jag vill med den. Den vill liksom vara allt och inget på en gång. När jag startade min blogg var vinklingen tydlig: hur i hela fridens namn får man det hela att gå ihop när man alldeles nyss blivit tvåbarnsmor och vad funderar man på där hemma. Lämpligt nog skrevs det första inlägget på Bb...

Det har runnit en del vatten under broarna sedan dess. Den nyfödda babyn fyllde fem i våras och är en ganska speciell pojke. Han har fått en lillebror som snart fyller tre. Hans storebror har just börjat skolan. Vardagen är helt annorlunda - eller är den ändå alldeles lika trots att den inte fylls av babydoft?

Snart har jag funderat klart och då ska jag blåsa liv i min blogg igen.

Idéöversvämmning!

Huh, jag har drabbats av idéöversvämmning. Jag har så mycket jag vill förverkliga att jag inte riktigt kommer till skott. Idag har jag i alla fall möblerat om i lekrummet och min älsklingshylla från köket ska få flytta dit också (bilderna får vänta tills det). Men det få bli i morgon.

Sofforna ska få nya kläder och jag börjar med dynorna så nu klipper och skär jag för brinnkära livet.

Blir nog bra - sedan! Jag har i alla fall hittat ett verktyg för att få ordning på idéerna. Det heter Pinterest och har nog sitt finger med i spelet när det kommer till idéöversvämmning...

Moodboard

Jag behöver få ut en del av den samlade fixarenergin idag och tänker låta mej inspireras av färggranna bilder;  Jane Foster, allsorts, Posie gets Cozy och Dottie angel.

Fast jag antar att det som vanligt slutar med att jag dricker kaffe och viker tvätt...

Vad ska man då säga om bostadsmässan i Vasa? Jag har alltid tyckt att en bostadsmässa låter lite märklig, men inte är det ju konstigare än en vanlig mässa utom att den är mycket större och mer "på riktigt" än en vanlig mässa. Jag valde att lämna bilen i centrum och ta en av mässbussarna ut. Ett smart drag eftersom det är rätt dyrt att parkera i anslutning till mässan och dessutom långt att gå (eller ta en buss). Vid porten var det ingen kö och det var absolut ett plus. Jag vet inte om det berodde på att det var supervarmt eller på att jag kom dit först närmare klockan 15.

I infotältet och områdena därefter där olika firmor har sina infopunkter var det överraskande luftigt, men det kommer säkert att behövas de dagar då det är fullsmockat. Jag vet inte om det beror på att mässan just börjat eller om firmorna verkligen ansträngt sig för att få glad och vänlig mässpersonal, men jag förvånades faktiskt över att atmosfären var trevlig.

Själva området var speciellt, och kanske lite ofinskt (i positiv mening), men jag undrar varför det har blivit så vanligt att huset ska stå fast vid vägen och all gårdsplan finns på baksidan. Gör det inte att man bor ännu mer isolerat från sina grannar? Jag kan inte säga att något hus var en storfavorit, men det fanns många roliga detaljer jag gillade. Några hus var så långt ifrån vad jag själv gillar att jag faktiskt vände vid dörren. ett av dem var ett hus som var så vitt att jag fick ont i ögonen :-).

Här är några detaljer jag fastnade för:

"Fönster" mellan hallen och köket. Jag gillade det gamla träet som kontrast mot det vita och moderna. De små lamporna i övre balken är också lite vitsiga, men ganska onödiga så där egentligen...

Helt ljuvliga fönsterluckor :-).
Här var det förstås tapeten som tilltalade mej. Det här är det stora blå huset som har nummer ett på mässan (den med Strömsötoan :-)). Det var en hel del tapeter som tilltalade mej i det huset.

I "loppishuset" fanns en lite rolig gardinlösning, fast den funkar ju bara när man ställer ut så att ingen kommer nära fönstret. Eftersom jag går mycket på loppisar själv så hade jag hoppats att jag skulle gilla huset, men jag tycker inte att det var så bra förverkligat. Jag förstår att idén var att visa att man bra kan inreda med loppisfynd utan att det ser slitet ut, men de ommålade möblerna såg egentligen bara tacky och billiga ut. Synd, för tanken var superbra. På bilden syns också litet av en lampa. Den gillade jag :-).

Om man vill att gardinerna ska hållas riktigt raka så kan man ju lägga en ram i dem...

Åh, det här bara älskade jag! I ett annat hus fanns en "vuxenversion". Nu funderar jag naturligtvis om man kunde fixa något liknande själv för jag har så inte råd att sätta typ 300 på en klädhängare.

Söta byksnören som dekorationer. Jag gillade idén att ha dekorationen i ett fönster, men det nedre byksnöret var mycket finare. Det ser dessutom fint ut ensamt på en vitlackerad (eller var det här en vitvaxad) vägg.

Och till sist en typisk skandinavisk inredningsbild :-).

Jag var på mässområdet i tre timmar och hann absolut inte titta på allt. Nu skippade jag bland annat alla höghusbostäder. 

Bostadsmässan i Vasa är öppen dagligen från 10-18 till den 10.8. 

Bostadsmässa

Hela natten har jag drömt om paneler och luftvärmepumpar och en massa annat dravel. På morgonen insåg jag att det kanske skulle vara ett helt fiffigt drag att gå på bostadsmässa nu. Jag har varit lite osäker om det är "kosher" att gå efter allt fånigt som har följt i mässans kölvatten. Idag vann nyfikenheten och behovet av information.

Jag ska lägga ut fler bilder och skriva lite mer om mässan lite senare i kväll.

Lite trädgård igen :-)

Jag har igen varit på min kvällrunda i trädgården och passade på att fota litet. Att fota växter i skymningen med en valig kamera är ju inte det mest lyckade man kan göra, men det blev nu några bilder i alla fall.

Här är en av pionknopparna. Våra pioner blommar mycket senare än alla andras. Antagligen för att de bor på ett skuggit ställe. Jag har planterat pionknölar med pyttesmå skott för sju år sedan och ifjol dök den första blomman upp. I år blir de aningen fler. Kul!

i år har jag också ökat pionbeståndet eftersom vi var via Pionien koti för några veckor sedan. För den som är pionintresserad är det ett underbart ställe att besöka!


Här är en vanlig liten ros. Vanlig, men söt och den passar bra med ljusröda och lila aklejer.


Här är min bougainvillea. Jag bara älskar den. Jag har alltid drömt om en och när jag hittade en på rea så bestämde jag att den här sommaren ska jag minsann få njuta av en fast den aldrig kan bli lika stor som de ljuvliga buskar man ser på varmare breddgrader.


Aklejer. Jag tycker att de här har en spännande stark färg och så är det så många blommor på en planta! Den här är antagligen gammal. Lite svårt att veta i den här trädgården när den aldrig ser lika ut när de första växtrena dyker upp på våren.


Tomater! Vid en solig vägg har jag tre tomatplantor. bara för att det är kul :-)


Här är en tomat som någon av pojkarna försökte norpa. Nu har den fått mogna i uthusfönstret.

Och sist min stolthet; en äkta fläder. Den var en pytteliten planta för två år sedan. Nu är den stor och i år ska jag koka fläderblomssaft. Det ska nog bli den här helgen, men jag väntar några dagar för att flere blommor ska hinna slå ut.

Tapeter tapeter tapeter tapeter...

Suck, klockan är natt och jag har fastnat på diverse tapetsidor på nätet. Tapeterna vi beställde till sovrummet kom snabbt och de väntar nu på att deras tid ska komma. Barnrumstapeterna beställde vi samtidigt, men ingen verkar veta när de är på kommande. Igår var jag och efterlyste dem och de har väl ringt från K-rauta i morse - när jag ännu sov. Kanske ringer de i morgon och berättar hur det gått.

På tal om samtal om saker man beställt så fick jag idag två samtal från Starkki om att badrumskaklen kommit. Annars helt ok, men vi hämtade dem från butiken redan förra veckan...

Nå, tillbaka till tapeterna. Vårt nuvarande sovrum ska bli ett hobbyrum eller aktivitetsrum eller vad man nu vill kalla det. Barnen ska få ha det som lekrum och jag ska få utrymme för mina symaskiner och tyger. Nu är där någon plipprig tapet som förbättrades med en ny våd för några år sedan. Men nu ska vi äntligen skaffa en fin tapet dit. Jag har i flere år tyckt att vi ska ha samma tapet där som i matsalen, men i gult. Det tror jag att blir superfint! Så här ser den ut:



Nu återstår bara att välja en tapet till den stora hallen på vinden. På ena långsidan blir det förvaringsutrymmen så där har det lagts upp en vägg och den vill jag tapetsera. De andra väggarna får vara som de är, dvs stockarna är framme. Stockarna är gammal rödfuru så jag vill gärna ha stormönstrade tapeter i någon rödbrun ton. Fast det skulle kanske vara spännande med något HELT annat. Som den här:



Som ni förstår är "less is more" inget vi sysslar med i det här hushållet :-).

Bilderna är lånade från Duro och Eco.

Saker man gör på nätterna...

Det finns de som tycker att man ska sova på nätterna, och så finns det de som tycker att det är en lysande idé att lägga laminatgolv i en tvättstuga...

Vår tvättstuga är ett helt hus som förr var tvättstuga för ett litet samhälle. Nu är där en bastu, ett omklädningsrum och inom en snar framtid blir vårt stora gästrum också klart!

Trädgård att minnas i.

Min trädgård är 100 år gammal. Okej 101 år för att vara exakt :-). Så naturligtvis är den full av andra människors minnen och dofter från en svunnen tid. Men där finns också små detaljer som påminner mej om nära och kära. Låt mej ta med dej på en liten promenad i en del av min trädgård.

Genast på trappan står några blommor som jag har fått av en mycket nära vän. En bit bort finns också en buske som hon, hennes familj och några andra vänner hämtat. En bit bort finns en vinbärsbuske, som pinsamt nog inte planterats ännu, kanske för att den är viktig för att det är en annan vän med familj som gett den.

I rabatten till höger finns höstastrar som en vän hämtade en gång, för hans pappa tyckte att vi behövde dem. Där finns också aklejer, dem har jag inga speciella minnen kopplade till, men de hör till mina favoritblommor. I samma rabatt har jag år efter år försökt så prästkragar. Det har inte lyckats, men nu finns det prästkragar i stora fång både här och där. Prästkragarna påminner mej om min släkt på Åland och jag tänker på alla somrar jag tillbringat där. Prästkragar hör bland annat ihop med en sommarfest där jag tyckte att min småkusin absolut skulle behöva ett fång och hans mamma blev arg på mej för han var ordentligt allergisk för prästkragar. 

Vi går en bit åt höger. Där är två små körsbärsträd. Ett per pojke. Alla människor behöver ett träd och när min första son föddes beslutade jag att jag ska plantera ett körsbärsträd åt varje barn som vår familj välsignas med. En bit ifrån körsbärsträden står en liten ask. Den har en gång vuxit på min mormors gård. Då var den ungefär 20 cm hög. Det är vårt vårdträd. När jag grävde upp träden för att flytta det så följde några gullvivor med. Gullvivorna hör ihop med mormor och somrarna på Åland. Just de här gullvivorna har först kommit med mormor från Åland till Sibbo och nu finns de på min gård.

I en rabatt på "innergården" håller en grupp löjtnantshjärtan på att slå ut. De har fått flytta hit från en väninnas trädgård i Åbo. Hon har varit både studiekompis och arbetskompis så i löjtnantshjärtanen gömmer sig minnen både från studietiden och från den arbetsplatsen. I samma rabatt finns två små pionplantor som min mamma har hämtat från pionien koti i Gustavs. Det där med pioner verkar gå i arv för min mormor hade vackra pioner och min mamma har underbara pioner och nu kunde jag räkna till åtminstone 12 knoppar på de pioner jag planterade första eller andra sommaren här. I fjol blommade den första.

Tänk att en trädgård kan få en att tänka på så många fina saker!