Utanför fönstret regnar det. Ganska skönt egentligen så kanske det kommer mera trattisar till mitt gömställe. Det bästa med regnet på fönstret är att jag faktiskt kan se det genom rutan. När vi flyttade hit för elva år sedan tyckte jag att det var märkligt med det extraglas som var fastsatt på det inre fönstret. Ganska snabbt insåg jag också att hur mycket man än tvättade fönstret så blev det aldrig riktigt rent. Ibland blev det också riktigt immigt. Nu fick jag min man att bända loss det.
Nog hade jag ju tyckt att glaset betedde sig konstigt, men jag hade absolut inte räknat med att det skulle vara PLAST! Hur resonerar man när man lägger in plastfönster i ett 100 år gammalt hus? Nu är det i alla fall borta och jag kan se ut genom det vackra gamla fönsterglaset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar