It´s flädertime again!

Vi har varit en sväng till Sydsverige och Danmark (mer om det senare). Jag blir alltid lika glad av två saker man ser när man kör söderut: vindkraftverk och fläderbuskar. Jag kan inte förstå hur någon kan ställa sig negativt till vindkraftverk (utom kanske de som fick traumor i barndomen när de inte fick vindsnurror att leka med). Fläderbuskarna som gör mej glad är inte druvflädrar (som är giftiga prydnadsbuskar) utan äkta fläder som doftar så otroligt gott och har så fina blomställningar.

Till min förvåning blommade vår egen fläder när vi kom hem så nu har jag igen fixat några liter egen fläderblomssaft. Receptet hittar du i ett tidigare inlägg. Fläder ska inte egentligen alls växa i Finland och ännu mindre i Vasa, men vi har en som blir större för varje år.

Leriga fingrar

För andra året i rad har jag varit med på Arbis rakukurs och det är alltid lika inspirerande. När man jobbar med raku är det viktiga inte hurdana föremål man gör och hur man planerar att de ska se ut, för när man bränner dem så kanske de blir helt annorlunda än man har tänkt sej.

Raku skiljer sig från annan keramik på det sättet att när man glaserat föremålen (efter förbränning) så bränns de först i hög temperatur och medan de ännu är heta flyttas de till tunnor med sågspån. Sågspån börjar som bekant ryka och kanske också brinna när de kommer i kontakt med heta föremål och det här gör att alla ytor som är oglaserade blir svarta. Från röktunnorna flyttar man sedan de heta föremålen till ett kallt vattenbad. Det är alltid lika spännande att se vad som händer under de olika momenten och risken för att något ska gå snett är förstås stor. Den här gången var det nog en del föremål som sprack när de doppades i vattnet.

Ett av de föremål som jag är mest nöjd med är en större skål. Jag blev avrådd från att göra ett så stort och tunt föremål och speciellt när jag flyttade skålen från röktunnan till vattnet knakade och brakade det så mycket att jag var säker på att den skulle gå i tusen bitar. Men icke, det var glasyren som krackelerade och jag är så nöjd!

Härliga krackeleringar!

Spetsmönstren kommer från olika arvspetsar.
Det avtryck som syns tydligast är ett avtryck av tallriksmellanlägg vi använder vid festmåltider.

Insidan är glaserad med en turkos glasyr och utsidan är oglaserad.

Det som är extra kul är att det är precis lika spännande att följa med andras arbete. En av mina kurskompisar hade gjort en otroligt fin svan och alla höll andan när den lades i vattenbadet. Den hölls hel och visade sig få en vacker guldskimrande yta. Man kan nämligen aldrig vara riktigt säker på om färgen faktiskt blir den man hade tänkt sig. Speciellt gröna färger kan vara t.ex. röda eller alldeles kopparskiftande efter bränningen.

Alla färger krackelerar inte riktigt lika lätt och den vita har man bäst chans att få krackeleringar i. För krackelering är något man gärna vill ha! Ett annat föremål jag gjorde var ett fat med vit glasyr. Jag hade gjort ett svagt spetsmönster i botten, men eftersom jag inte sparade på glasyren så är mönstret inte särskilt lätt att urskilja.

En del av glasyren har inte hunnit smälta och ger en bubblig yta på ena sidan.
Också här har jag bara glaserat insidan.

I fjol filmade jag några korta snuttar medan vi brände. Du kan se dem på YouTube.

Vegeburgerparty

Mat smakar bättre utomhus! Så är det bara! Barnen och jag har redan grillat korv och majs ett par gånger när vi inte har haft lust att gå in och äta. Inspirerade av Buzzadors Hälsans Kök-kampanj ville vi också ha burgerparty ute en dag. Vi slängde vegebiffar, köttfärsbiffar (tips, platta ut biffarna på ett plastskärbräde så hålls de släta och fina också när man gör helköttsbiffar), champinjoner och halloumi på grillen. Vegebiffarna bränns ganska lätt på ytan så jag valde att låta dem tina upp litet innan jag la dem på grillen.

Och nog blev det ju gott förstås :-).

#buzzador #halsanskok

Vegebullar

Jag är med i Buzzadors Hälsans Kök kampanj och häromdagen åt vi falafel och vegebullar. Ingendera produkten är främmande för oss men vi brukar sällan äta av båda sorterna samtidigt. Speciellt till falafel tycker vi om att ha couscous med oliver och tomat, den här gången rörde jag inte ihop dem utan hade allt i skilda skålar. Jag kryddade också gräddfil med grön harissa, det passar bra till.

Barnen roffade åt sig alla vegebullar och mumsade glatt (det här trots att vi hade ätit hemgjorda köttbullar till lunch...). Falafeln smakade alla på men det var bara maken som gillade dem. Jag är mycket förtjust i falafel annars, men den här innehåller för mycket kummin för min smak. Maken däremot hurrade och åt upp dem.

Som Buzzador testar man olika produkter och berättar åt sina vänner vad man tycker om produkten, oberoende av om man gillar produkten eller inte.

#buzzador #halsanskok

Kuomaskornas klassfoto

Känsliga läsare och minimalister varnas...

Skor är kanske inte rätt sak att spara pengar på, men jag har tyckt att Kuoma-stövlar är sådant som man kan spana efter på loppis. Än så länge har jag haft tur och hittat sådana som är i bra skick för en billig peng (2 - 6€, riktpris som nya 37,90). Det är ju inte alltid just den storleken som behövs just nu man hittar, men faktum är att varje par har använts av minst ett av barnen under minst en vinter.

Jag har idag gått igenom hushållets Kuoma-lager och det blev ju rätt så många par... och en ensam (husets treåring har en ovana att kidnappa skor och lämna dem på märkliga ställen, strax efter att jag tog bilden hade han sorterat om stövlarna och hämtat några par andra skor ur skåpet :-)).

De två minsta paren är urvuxna och ska få flytta till nästa hushåll, liksom också ett par 28 och 31 för de finns dubbelt (eftersom de större pojkarna har ganska lika stora fötter). De två största paren är hamstrade för nästa vinter och alla mellanstorlekarna väntar på att minstingens fötter ska växa. Tur att vi har en stor skogarderob så att jag faktiskt kan ha skor i lager i väntan på att användarna växer. Galet eller praktiskt?

Klipp klipp klipp

Snart har jag fyllt en hel plastpåse med de här "maskarna". Kanske du känner igen någon av dem? Jag har länge planerat att göra något av gamla me&i-kläder som har använts så mycket att de inte duger ens som hemmakläder mera. Mitt lager har hunnit växa en del under tiden och nu har jag börjat preparera genom att klippa bort alla sömmar etc. Det lutar mot att jag gör ett större lapptäcke, men vi får se vad det blir...

Jag ska diska i neon

Jag har hunnit vifta litet med stickorna de senaste dagarna. Två snabbstickade disktrasor, eller vanliga trasor använder jag ju dem som. De här två är helt av bomullsgarn. Den randiga är litet större och slätstickad, den andra är mosstickad. 

PS: handduken under är en av mina favoriter. Den är nog från tidigt 70-tal och har varit i konstant användning åtminstone sedan jag var barn och ändå är den hur fin som helst. Jag tycker att få handdukar numera klarar mer än ett par år utan att de får brutna länkar.