måndag 26 november 2012

Ny tidning


Så har då alla finska pysslare fått en ny tidning. Ja, den publicerades redan för ågon vecka sedan och jag rusade raka vägen till tidningshyllan. Men nu har jag ruvat på tidningen ända sedan dess. Jo, jag har "läst" den (text är inte något som används i överflöd) men jag vet inte vad jag ska säga. En del sidor kan vara super och nästa sidan botten. Det blir helt enkelt en berg-och-dalbana.

Tanken är absolut god, men Anu Harkki med redaktion har nog låtit sej inspireras litet för mycket av andra. Tydligast lyser Mollie Makes igenom. Jag förstår att man gärna vill göra en tidning som den, men en blek kopia funkar inte. Blek är också ett ord jag tänker flera gånger om, utom på insidan av pärmen. Hur kan man i en annars ganska ljus och matt tidning lägga grälla, glansiga reklamer på insidan av pärmen? Krockar en aning tycker jag. På bilden nedanför syns insidan och första sidan (som annars är ganska vitsig).


En stickrelaterad tecknad serie kan jag inte annat än älska!


Ett av problemen är kanske att man riktar sig till nybörjare. Här nedanför är ett tips på hur man stickar en alltid rätt-ruta... Ett annat problem är Anu-kulten. Pärmflicka, ledare, modell, redaktör, inredare (? i hemma hos reportaget talas det bara om "Anu"), mönsterkonstruktör, chefredaktör....

Är grejen egentligen det att man tänker sig att ingen annan någonsin varit på Pinterest eller är det bara att ett första nummer görs under en lång tid. Nästa nummer kommer först i februari, men då får man säkert se vart det barkar. Inte är jag redo att prenumerera, men åtminstone ett nummer till kan jag nog köpa.


fredag 23 november 2012

Att dela med sig av sitt överflöd



Inför jul brukar jag gärna delta i någon insamling för människor som inte materiellt har det så bra. Ibland har jag skänkt en slant genom Frälsningsarméns julgryteinsamling, i fjol förde jag kollektionsplagg till skyddshemmet och juniorhandelskammarens insamling, i år har jag gjort julpaket och fört begagnade kläder till Hoppets Stjärna. Varje år väljer jag alltså en eller flera mottagare litet beroende på vad som känns rätt just då.

I år har jag reagerat på att många av de landsomspännande insamligarna är ihopkopplade med lotterier. Varför ska man måsta få något annat än ett tack när man deltar? Ett leende kanske räcker? Inte nog med det, de här insamlingarna har också TV-reklam som går på heavy rotation. För den slanten som reklamen kostade hade man hjälpt bra många människor. Det är lika idiotiskt som alla insamlingar där man ska köpa ett paket bindor/en flaska vatten/choklad för att skänka en eller två cent per produkt till välgörande ändamål. Nu stör jag mej inte på att företagen donerar pengar utan att det används som säljargument när företaget i stället kunde donera pengarna direkt. Jag gillar helt enkelt inte att mitt samvete tycker att jag ska välja en produkt jag absolut inte valt annars.

Samma valmöjlighet vill jag ha när jag deltar i en insamling. Ibland är det mera angenämt att bara klicka iväg en summa pengar, ibland att man ger saker. En gång åkte jag med personligen. Den gången till Petroskoj i Ryssland. Men det är en helt annan historia.

Med det här inlägget vill jag uppmana dej att dela med dej litet. Följ ditt hjärta och ge den hjälp du kan ge till de du känner att du vill ge åt, oberoende av om det är mycket eller litet. Och följ ditt hjärta!




Så enkelt så roligt!

Ungarna fick nya hamapärlor och nu pärlar vi för fullt! Tre-åringen är inte så skicklig ännu så han föredrar att flytta pärlor från stora burken till ÖVERALLT! Ibland blundar jag och låter honom hållas. Under tiden gör jag hamablommor. Roligt med småpetande!


tisdag 20 november 2012

Mässgodis

I lördags åkte jag traditionell stickbuss med de andra syjuntemammorna till hantverksmässan i Tammerfors. Det är alltid lika givande. En av oss hade inte varit på mässan så hon blev alldeles till sig när hon såg denna garnhimmel :-). Några nystan/härvor fick nog följa med mej hem också: Shoppel Wolles regnbågsrandiga Reggae Ombre och malabrigo worsted i safirgrönt. Jag hade tänkt dem till två olika stickningar, men de kändes så bra ihop så nu blir det en mönsterstickad halsduk av dem.


På tal om mönstersticking så hittade jag en perfekt användning för washitejp. Den här kommer från Happy Monday! Jag älskar färggranna tejper, men jag vet inte riktigt till vad jag ska använda dem, annat än vanlig paketinslagning förstås. Men som mönstermarkör funkar den perfekt. Jag har förresten alltid med mej en rulle tejp i väskan när jag släpar runt på min stora mönsterstickning, en filt, t.ex. på tåg eller i buss. Då kan jag tejpa upp mönstret på ryggstödet framför mej.


Den som är listig kan räkna ut vilken bild kom först i verkligheten :-).

onsdag 14 november 2012

Jag blev utmanad...


så jag får väl lov att svara. Utmanaren är Jonna som bloggar på Musta tulikin melkein suomenruotsalainen. Det fåniga är att när man läser någon annans lista så vill man skriva just samma saker som den och Jonna har så många grejer på sin lista som jag bara tycker att borde finnas på min också (som julen och salmiak, bland annat) :-).


Näin tämä toimii:
   1. Listaa tämän hetken kymmenen (10) lempiasiaasi.
   2. Jaa haaste vähintään viidelle (5) tykkäämällesi blogille ja ilmoita siitä heille.
   3. Muista nauttia listaamistasi lempiasioista mahdollisimman usein!

Så här fungerar utmaningen:

1. Gör en lista av dina tio (10) favoritsaker.

2. Utmana minst fem (5) bloggare och meddela dem om att de har blivit utmanade.
3. Kom ihåg att njuta av dina favoritsaker så ofta som möjligt!

1. Mina barn, när de inte bråkar :-). Mina barn får samtidigt representera alla andra viktiga människor i mitt liv. Det finns människor som bara nuddat vid mitt liv men som ändå har en plats i mitt hjärta, de flesta vet inte om det. Sedan finns det de som vet att de är viktiga för mej, en extra kram åt dem.

2. Tyg, jag älskar tyg! Nu tänker jag dels direkt på tyger man köper på rulle men också kläder, dukar, lakan, gardiner som i mina ögon förvandlas till tyg som man kan skapa något nytt av. Jag samlar på tyger och många av dem kommer aldrig (eller så länge de är i min ego) att bli något annat än en bit tyg. 

3. Min dator. Den är min hjärna, mitt sällskap, mitt arbetsredskap, min kontakt till yttervärlden, mitt nöje, mitt minne.

4. Veckotidningar. Sedan jag köpte min första Starlet i början av 1980-talet har jag älskat olika veckotidningar, eller var det Kamratposten redan före det. Jag föredrar att köpa dem som lösnummer och jag samlar dem gärna i årgångar efter att jag har läst dem. På tal om Starlet så ramlade jag över en av de första hela årgångarna jag läste som barn/tonåring på loppis. Dem läser jag på nytt nu.

5. Svampar. Jag njuter riktigt mycket när jag går i svampskogen! Dessutom tycker jag om att äta svamp.

6. Ost! Jag är inte för alla fotsvettsostar och mögelostar utan snällare sorter som Emmenthal och Mozzarella och Koskenlaskia-smältost och riven ost och allra helst smält ost. Nam! Mängden som slunkit ner under åren syns minsann runt midjan.

7. Barnkläder. Nåjo, det är ju faktiskt mitt jobb :-).

8. Media, här kunde jag kanske säga att det är för att det var mitt jobb, men det är väl en grundinställning hos mig. Jag är HC-radiolyssnare och (numera) också tv-tittare. Den här punkten nuddar vid nummer 4 för jag ljuger om jag påstår att jag bara ser/hör/läser nyheter och aktualiteter. Mina svaga punkter är Radiodoktorn och Big Brother Suomi...

9. Loppis. My kind of Retail Therapy! 


10. Färger. Jag har litet svårt för allt det här vita, grå och svarta som folk tycker om att omge sig med. Min omgivning ser ut som om ett flygplan fullt med färgprover hade kraschlandat.

Nu tänker jag helt fräckt utmana alla som aldrig fått en bloggutmaning!

lördag 10 november 2012

Mat jag aldrig trodde att jag skulle laga

Idag har jag tillrett ankbröst. Det var helt otippat att jag skulle göra det, men jag fick ett önskemål och förverkligade det. Resultatet var mycket lyckat.

Det blev inte av att fota, så jag illusterar med bilden från ett av recepten jag använde.

Foto från Allt om mat/ Susanne Almers

tisdag 6 november 2012

En till kastrull


Min Primavera samling fick ett rött tillskott igår. Hurra! Jag hittade en gul i samma modell, till ett rimligt pris, för ett par år sedan på gammaldags torg i Jakobstad. Den gula med öron är inte mer än ett par veckor gammal, den dök upp på loppis i Vasa, och den har några små hack på locket men inuti ser den nästan oanvänd ut. Den röda hittade jag alltså igår på samma loppis, till samma pris. Månne det inte var samma bord också.

Trots att jag faktiskt använder mina emaljkastruller varje dag så behövde jag motivera köpet en aning. Men bara en aning. Tänk att värma glögg i den röda kastrullen... Härligt!

Primavera är formgiven av Raija Uosikkinen för Finel på 1970-talet. Primavera finns också åtminstone i grönt.

måndag 5 november 2012

Stickmarkörer

Jag hinner inte riktigt alltid förverkliga vad jag har tänkt att jag ska göra. Det är väl så när man har för många idéer och dygnet bara har 24 timmar. På hantverksmässan i fjol köpte jag ugglor och svampar med tanken att de skulle bli stickmarkörer. De fick ligga en tid och jag gjorde ett försök, men visste inte riktigt hur jag skulle göra. Nu har de fått ligga nästan ett år och idag, efter en ganska arbetsfylld helg behövde jag något smått att pyssla med. Stickmarkörerna var ett perfekt projekt. Tillräckligt enkelt och snabbt.


fredag 2 november 2012

Får jag fresta med godisråttor?

Litet fredagsfeelis:


Tänkte bara säga att me&i har en godisråttekampanj :-). Se den här: me&i. Tänk att kläder kan göra en så glad! Jag tror att jag har ett av världens roligaste jobb.

Fredagen till ära tänkte jag för ovanlighetens skull utföra en shoppingrunda i verkligheten. Jag har inget minne av när det har hänt förut. Jag inser att jag nog gör största delen av mina uppköp på nätet och ibland på hemmapartyn. När näthandeln började komma så tyckte jag att jag hellre vill göra uppköp i verkligheten där jag får känna på saker och se hur de på riktigt ser ut. Böcker tyckte jag att kunde vara ok, men inte just mer.

Idag ser jag nog annorlunda på saken. Jag funderar längre innan jag fattar ett shoppingbeslut när jag handlar online och tror att jag så får bort impulsköpandet. På nätet har jag också en helt annan möjlighet att jämföra priser och kanske vänta en stund på ett bra erbjudande.

Men idag alltså liveshoppingrunda. På listan finns åtminstone en kalender för nästa år. För så modern tänker jag inte (ännu) bli att jag överger papperskalendern!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...