Ursäkter när man köpt tyg - igen...

Råkade ramla över en butik som säljer tyg för bland annat lapptäcken. Tittade inte ens på tygerna för jag klickade genast på länken "ursäkter för tygköp". Jag fick mej många goda skratt. På bilden finns några i fri översättning. Klicka på länken så kan du läsa alla på finska.

En spets.

Vid första anblicken är det här bara en vanlig spets, kanske blommor tänker man sig. När man tittar närmare ser man det som är klart och tydligt på fotot; spetsen är ett namn och ett årtal. Vem denna Anna Elisabet Torrback är vet jag inte. Årtalet är 1913 så lakanet har faktisk 97 år på nacken. Torrback finns som ortnamn i Malax, men jag kan inte hitta människor som heter så.

Vem Anna än var så var hon nog flink i fingrarna och rätt så kreativ! Jag råkade hitta spetsen och det tillhörande halva handvävda lakanet på torgloppis idag.

Skämma bort mamma!

Jag bestämde igår att nu behöver husmodern skämmas bort lite. Fotvård hade fallit sig naturligt, men det har jag pysslat med hemma flera kvällar (ja, snart ser de helt normala ut igen :-)) så jag tyckte att det kunde vara något fint, lite lyxigt. I Smedsby finns Dolly´s Boutique med en massa sköna märken så jag åkte dit för att få prata kläder och sånt, dricka en kopp kaffe i lugn och ro och kanske hitta något fint åt mej själv.

Butiken i sig är värd att se för den är jättefint fixad och har exakt rätt stil för det som säljs där (Odd Molly, Ti Mo, Ewa i Walla...). Kläderna är kanske inte riktigt vad en hemmamorsa föredrar i första hand, i alla fall jag får dagligen tvätta bort dagens meny, modellera, målfärg, lera etc. från mina kläder, men jag blev alldeles lugn i själen av att få titta och peta litet. För min del fick det bli ett litet fint Humanity armband. Ja, jag vet att ALLA har ett sådant. Men strunt samma. Det är fint! Mitt är grann pink.

Inspirerad av Desigual

Jag ramlade över ett för mej tidigare okänt klädmärke och blev nyfiken. Desigual heter det och finns nog i Finland (Helsingfors och Mariehamn), men inte i särskilt rikliga mängder har jag hört. Alltså vilka färgcollage!!! Och också åt både pojkar och män, inte bara flickor och damer. Vad sägs om dessa:



Jag gjorde ett litet collage, men mer inspiration finns på Desiguals egen sida.

Små steg

Har lite svårt att hitta tillräckligt långa, sammanhållna stunder att handarbeta på så det får bli lite smått och gott. Ett nystan lingarn föll ner från hyllan och påminde mej om att alla disktrasor inte är tråkiga. Så nu har jag igen påbörjat disktrasefabriken. Röda blir det nu.

Min Pfaff surrade fram ett antal fruktpåsar en eftermiddag. Det var en mycket kort återvinningscirkel den dagen: köpte en "valoverho" på loppis (för en euro), tvättade den, klippte loss spetskanten (den ska användas till en helt annan grej...), klippte passliga bitar och sydde till påsar - och allt detta på en och samma eftermiddag :-). Har inte ännu hunnit testa påsarna, men senast i morgon måste tomatförrådet fyllas på.

Jag har också hunnit provsy ett tunikemönster och klippt delar till den "riktiga" tunikan så snart ska jag väl ta mej tid att sy den.

Andra är kreativa

Vi bor i princip i ett industriområde, så omgivningen kan från och till vara litet oinspirerande. Men det finns förstås undantag. I ett hus verkar det finnas typ lager, lunchservering, kontor, bla bla bla och åtminstone en kreativ (kvinna). Varje vår dyker det upp saker på gården. Där finns en gräsplätt, något enstaka träd och någon buske. Första gången vi märkte att det är något speciellt med gården var när trädet så småningom började befolkas av tygdjur. En annan gång dök det upp leksakshundar på gräsmattan.

Nu växer där flugsvampar - som drar till sig nyfikna kråkor... eller...



Jag älskar människor som piggar upp sig själv och andra med dylika små manövrar. Och inte att förglömma - retar gallfeber på andra!

Fodral för rådgivningskorten

Surrade ihop fodral till rådgivningskorten. Valde och vrakade bland tygerna, men det blev Mumintyg till både utsida, insida och fickor. Ska nog brodera namnen på pärmen vid lämpligt tillfälle.

Mumintyget köpte jag på Nada-loppiset i Jeppis och tanterna tog helt galet överpris för bitarna. Täcktes inte mera vid kassan säga att jag inte vill ha bitarna då. Jag tror alltså att jag betalade rejält mer än jag skulle ha betalt för tyget som nytt och oanvänt från Finlaysons egen butik...

Nåväl, pengarna gick till gott ändamål och jag är nöjd över att jag fick ändan ur vagnen och sydde fodralen.